Sofokles lärdom

Jag sitter vid ett skrivbord med en dator och funderar på Sofokles som levde ungefär mellan 497–406 f.Kr. vad som hänt med Sofokles lärdom och det arv han lämnade efter sig i t.ex. dramat Kung Oidipus skrivet någon gång 421 f.Kr.? Sofokles levde i Grekland och skrev tror man 120 st. dramer. Men bara 7 finns bevarade och sparade enligt uppgift i Wikipedia. Det finns en hel del skrivet om handlingen i teaterstycket och dramat och den myt det behandlar har fått mycket betydelse för t.ex. Psykologin under delar av 1900 talet, och jag tänker istället inrikta mig på slutet i dramat och den lärdom Sofokles ville förmedla. Vad är Sofokles lärdom i dramat, och vad betyder den idag i vår tid? Det finns flera översättningar av dramat till svenska som i original är på grekiska dels på biblioteket att låna. Jag har hittat minst 5 olika översättningar till svenska. Begagnat kan man hitta minst 10 st. exemplar av dramat på bokbörsen som tillhandahåller böcker från dels olika antikvariat.  Och de olika översättningarna slutar olika med olika sentens i språk och betydelse. Jag har inriktat mig på ett exemplar av Kung Oidipus i översättning av Emil Zilliacus. Kung Oidipus ett drama som kan tolkas som människors upptäckt av skulden och orättfärdigheten samt det som kan kallas för olycklighetens öde. Om hur skuldkänslor födes senare i livet hos en vuxen människa när denne upptäcker vad som hänt. Om konflikten mellan ödmjukhet kontra det olyckliga ödet. Om relationen mellan det omedvetna och det medvetna psyket hos en människa.  I slutet av dramat i den översättningen när handlingen upplösts och vad som hänt uppdagas avslutas dramat med att en Präst säger, ( I annan översättning uttalas det av en kör):

”Vänta med din dom till dess en dödligs sista dag du sett.

Prisa icke någon lycklig, ingen man av jordens ätt,

Förrän livets gräns han hunnit oberörd av livets kval.”

Den lärdom man kan föreställa sig att Sofokles ville förmedla förmedlat i dramat av en präst var underförstått att så länge en människa lever och genomgår kval, och är det minsta olycklig eller känner sig ofullkomlig, så bör man vänta och ej döma och ej heller prisgiva någon av människorna. Går det att leva efter den devisen idag i vår tid? Vad betyder då denna sentens och lärdom idag i vår tid? Vad har hänt med den betydelse det kan ha haft en gång i tiden? Kan man anamma den lärdomen utan att anses för galen? I den tid som är nu då så mycket domar sker förmedlade i t.ex. media och så mycket prisgives av människors handlande? Eller är Sofokles drama förlegat och har spelat ut sin funktion p.g.a. det? Eller går det ändå att lära sig något av det?  Vad kan man lära sig av Sofokles drama i vår tid? Att vi ska vara mer ödmjuka inför vår nästa och människor i allmänhet om de har det svårt? Jag vill uppmana den som läser detta att, om du inte redan gjort det, läs Sofokles drama Kung Oidipus ur vår tids ögon och hur vi lever idag och bilda dig en egen uppfattning och fråga dig – Vad betyder Sofokles lärdom idag i vår tid?

 

20200121

Taleptox

<+>

Publicerat i Nordiska Idylliska Noveller, Svenska | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Historia, historiska fakta och tro

Enligt författare och religionshistoriker Michael Baigent som kom ifrån Nya Zeeland som i sin bok Jesusskrifterna utgiven på svenska 2007 av Bazar Förlag skrev 2006 att det är skillnad på den historiske Jesus och trons Jesus och att man kan göra skillnad på dem. Inom den vetenskapliga grenen religionshistoria kan man anta att det gjorts skillnad på detta? Och hur förhåller sig kyrkor till detta? Det finns något plausibelt med att förhålla sig till historiska fakta och göra skillnad på en personlig övertygelse eller tro. Han menade på att det kan göras skillnad på den historiske personen och människan som man kan anse att han levde för en 2000 år sedan. Och den uppfattning som finns beskriven i den heliga skriften Bibeln och den tro som andra människor i senare tider har haft OM Jesus i sin tro om honom. Den uppfattning människor har haft i sin tro om honom har varierat och sannolikt förändrats med tiden som gått. Hur bevisar man att Jesus Kristus har funnits på riktigt en gång i tiden? Är beskrivningar i Bibeln tillräckliga och de avbilder som finns av honom i kyrkor och på ikoner för att anta att han kan ha funnits på riktigt? Han är ändå en av de mer avbildade som funnits. Men med kamerans intåg och smartphonens på avbildnings området kan man anta att detta håller på att förändras?  Eller är det som finns skrivet om honom i Bibeln en produkt av författares inbillade och begåvade fantasier och att de bara berättat en berättelse om honom som inte var sann antingen tagen ifrån verkligheten eller också påhittad? Vad finns det sparat i dokument som idag 2000 år senare kan bevisa att han Jesus Kristus en gång i tiden verkligen existerat som en verklig människa av kött och blod? Hur bevisar en människa att man finns och har existerat? Är en bild eller staty eller annan sorts avbild på en människa ett tillräckligt bevis och dokument för att anta att en människa existerat? Eller räcker det att vara medveten om en människa som bevis på en existens? Jag vill rekommendera och uppmana den som läser detta att mer djupsinnigt fundera på detta ämne och jag rekommenderar att den som är intresserad av ämnet läser Jesusskrifterna av Michael Baigent från 2006. Den finns begagnad hos www.bokbörsen.se eller i nyutgåva hos Adlibris eller Bokus.

 

20200113

Taleptox

<+>

 

Publicerat i Nordiska Idylliska Noveller, Svenska | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett mångtydigt ämne

Det finns människor som har åsikter om andra de inte ens träffat grundat på vad de fått höra på omvägar i ryktesspridning. En man sa att en människa utan åsikter är ingen människa. Men jag tror att det mycket väl går att leva sitt liv och vara människa utan att ha åsikter OM ANDRA människor som saboterar eller skapar förtal och rykten för och om dem. Jag är ständigt betänksam på vad jag säger OM ANDRA då jag är orolig att andra ska använda sig av eventuella påståenden och omdömen. Man kan inte gå omkring och anklaga andra hur som helst utan några bevis. I en värld som utan bevis skyller på de som är för snälla, blir ansedda att vara betydelselösa, fattiga, bidragsberoende, de som blir utpekade som att vara hatade eller för mycket älskade, och lite udda människor som blir ansedda att sticka ut ifrån den vanliga mängden, kan vad som helst bli sant i omdöme. Detta är risken med att ha åsikter OM ANDRA människor som det saknas belägg eller konkreta fysiska bevis för. När det sker en hämnd mot fattiga, mindre begåvade och funktionshindrade människor som blir utpekade som betydelselösa anonyma nollor med problem ökar risken för att det sker ömsesidiga påhittade beskyllningar. Det skapas mångtydighet hos en enskild människa. I den tid som är nu där så mycket handlar om längtan efter det absoluta och det entydiga, både i yrkeslivet men också i kärlekslivet. Men verkligheten är mångtydig. Några personer som påstått att de inte syns har uttryckt att de hållit på och jobbat på mig under flera års tid vid lite olika tidpunkter. Men syns det gör de flesta. Och sannolikt har några andra sett dem som bearbetat mig med olika beslut i jobb och bostads ärende,  samt med telefon och datorer via internet. Annat som hänt är att – En man ansåg att jag var för snäll. Men att jag bara tänkte på mig själv. En kvinna ansåg att jag var snäll som tänkte på andra. En annan kvinna tyckte jag var snäll. En kvinna ansåg att jag var elak. En annan kvinna tyckte att många tyckte att jag var elak. Varav de flesta är personer jag inte ens träffat. En kvinna påstod att de bara hade mig för att ha någon att skylla på. En man ansåg att jag skyllde ifrån mig. Jag sa vid något tillfälle att jag tog på mig skulden för min del. För min del i våra relationer. Den skuld andra har är deras ensak om de önskar bära på. Jag berättade detta för en annan man och då sa han. ”Tror du människor mår bra om man är för snäll?” Jag sa då ”Jag har inte hittat på detta.” Han sa då ”En sån skuld vet inte jag om jag vill leva med”. Han tillade senare ”Du har ljugit förut. Du brukar ljuga mycket”. En kvinna anklagade mig för att bara ljuga. En man sa att jag hade önskemål om den nakna sanningen. En kvinna anklagade mig för att vara rättshaverist. Detta visar på att vi människor tänker så oerhört olika och tycker olika i våra omdömen. Men man ska inte glömma bort att det också finns människor som önskar annat med sitt och andras liv. Samtidigt är det mig andra vid ett flertal tillfällen har hittat på och ljugit vitt och brett om. Med s.k. skitsnack som varit på gränsen till förtal.  Det är en svår tyngd att handskas med sånt. Men det innebär en lättnad att kunna skriva av sig om ett sånt mångtydigt ämne. Och ta ett avstamp på vägen bort i en distans från de händelser som faktiskt inträffat i detta mångtydiga ämne.

 

20200112

Taleptox

<+>

Publicerat i Nordiska Idylliska Noveller, Svenska | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett sånt skådespel

Ett nytt år. Nya krav och förväntningar och önskningar att ta hänsyn till. Nya utmaningar i en mångtydig värld som vi ständigt möter i vardagen. En önskan om att livet ska vara på ett visst sätt. Ett hopp och tro på att livet ska bli bättre. Och att idealen en del människor har är i konflikt med den karga hårda verkligheten. De människor som sitter med möjlighet till makt klarar sig numera inte utan de som avviker från det vanliga normala utan de har blivit beroende av udda människor som sticker ut ifrån mängden. Och det är motstridiga mångtydiga uppfattningar som möter varann i tillvaron. Verkligheten förfalskad till bristningsgränsen med påståenden av olika sort som den enskilde individen har att handskas med. En kvinna går på en trottoar och möter en man som hälsar med ett ”Hej Hej”. De träffar varann för första gången!? Hon utrycker sin åsikt och säger ”Ett sånt skådespel vill vi inte veta av här.”. En förutfattad åsikt som hon slår an en ton med. Mannens uppträdande uppfattat i en förutfattad åsikt som hon grundar på vad? Att hon längtar efter något annat och är en aningens otillfredsställd med hans uppsyn? Han jämförs med en skådespelare men i verkligheten. Menade hon från teaterns eller filmens värld? Sker det en sammansmältning med bilder i hennes inre från filmens värld? Ett bildligt tänkande som satt sig i hennes världsbild? De hade inte ens träffats innan och man skulle kunna tänka sig att deras uppfattning om andra människor vore som ett oskrivet blad? Men vi människor med ökad ålder vid äldre år bär på medhavda erfarenheter, förutfattade åsikter, och en agenda och världsbild redan innan vi träffar en annan människa första gången. När vid vilken tidpunkt i livet inträder det? Hur kändes det för mannen att bli bedömd som en skådespelare ? som om han var som hämtad ifrån filmens eller teaterns värld ? Och vad tänkte kvinnan egentligen i sitt inre ? Hur kände hon sig? Hade det med försvarsmekanismer från henne sida att göra ? Eller ytliga fördomar om män? Eller rörde det sig om enkel maktutövning från hennes sida? Hon tar fram en nyckelknippa och viftar med den i luften och säger ”Jag vill vinna. Jag har makten på min sida”. Mannen stannar till och säger ”Människor tänker så olika. Jag är nöjd. Behandla andra som du själv vill bli behandlad.” Hon pratar vidare ”Hur kan du vara nöjd när världen ser ut som den gör!?” Mannen säger ”Jag är visserligen fattig men jag har jobb, bostad och mat på bordet. Det får man vara nöjd med.” De skiljs åt och går vidare på sin promenad där de möttes för första gången och om de kommer att träffas igen låter jag vara oskrivet. I en perfekt värld i till exempel romanens, på teatern, filmens eller i novellens värld skulle de sannolikt träffas igen och leva lyckligt i alla sina resterande dagar, för där blir alla människor som medverkar förstådda och rättvist behandlade ur sin unika synvinkel. Men sån är inte verkligheten. ”Livet är hårt” säger mannen till en annan man som är nästa människa han möter som drabbats av verklighetens hårda sätt att vara. Det som kan vara svårt för en människa är när verkligheten blir allt mer lik fiktionens värld. När litteraturens eller filmens värld blir till den verklighet vi möter i vardagen. En perfekt värld existerar bara i filmens eller litteraturens värld. I den romantiska tidsålder vi lever i. För i en del omständigheter är det en renässans för romantik i den tid som är nu och särskilt då i delar av biofilmens värld. Med överdrivna scener, overkliga relationer, fantasier, och trickfilmning som har luckrat upp verkligheten och skapat en mångtydig bild av oss människor. Är det bra eller dåligt? Har filmen allmänt sett bidraget till att göra vår värld bättre? Mannen går vidare på trottoaren och vänder sig om. Kvinnan som måste haft ögon i nacken vänder sig också om och ropar till mannen ”Du är bortvald. Vi vill kunna välja våra medmänniskor. Hejdå….”. I ett sånt skådespel i en mångtydig värld kan en konflikt uppstå när människor möter varann. ”Finns det inga konflikter skapar vi människor konflikter” säger mannen och går vidare som lever i sin egen värld i ett sånt skådespel.

 

20200102

Taleptox

<+>

Publicerat i Nordiska Idylliska Noveller, Svenska | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Fortsatt epostande

Vet du varför en del människor frågar efter personuppgifter ? Det fortsätter att komma epost till mig som klassas som spam av antivirus programmets spam funktion. Det rör sig bl.a. om s.k identitetsfiskande innehåll i en del av eposten. Någon eller några skriver och frågar efter mina personuppgifter som adress, telefon, kön, etc. Och de erbjuder pengar i epost. Det har kommit enbart under hösten 2019 ca 70 epost av den sorten. Varför skriver några och frågar efter personuppgifter ? Och finns det ett annat underliggande syfte med dessa epost som identitetsfiskar ? Var kommer de ifrån för personer eller organisation ? Är det någon där som har ett rimligt svar och förklaring på syfte med dessa epost får ni gärna höra av er till mig och berätta det. I artiklar och i bloggar som handlar om teknik, data och internet kan man läsa om den sortens epost och det råd de ger är att man inte ska lämna ut personuppgifter. Men ändå så gör man det i en del sammanhang. T.e.x när man handlar något på internet online eller betalar räkningar till hushållet. Varför görs det skillnad på detta ? Tacksam för om någon vill höra av sig till mig med en rimlig förklaring till dessa epost som frågar om personuppgifter. Personuppgifter är offentlig handling och finns registrerade i folkbokföring och hos en del sajter som tillhandahåller adresser och information, och i en del sammanhang är man anmodad att man ska uppvisa dem vid id kontroll av myndighet t.e.x eller om man köper något på internet eller i butik eller betalar hushållsräkningar etc. Är verkligen en sån fattig udda människa som jag så intressant att de vill ha reda på min adress var jag bor och om jag är man eller kvinna ??? Jag vet inte riktigt vad de vill mig, men epost av den sorten det har det fortsatt att komma till mig. Någon som har egen erfarenhet av detta och varit med om något liknande ? Hör av dig med ett meddelande.

 

Taleptox

<+>

Publicerat i Nordiska Idylliska Noveller, Svenska | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Pilgrimsresa till det inre

Det har hänt mycket i mitt liv i det förflutna men det har också hänt mycket för andra som jag inte haft någon kontakt med förr om åren. Möjlighet att berätta om vad jag varit med om har ökat och blivit bättre mot förr sedan datorn och internet uppfanns och blev tillgänglig. Jag längtar inte idag efter att bli ung och barn igen som en del gör när de blir äldre. Men när jag var yngre ville jag bli äldre för att kunna rå om mig själv och sköta om bostad och mitt liv på egen hand. En ganska vanlig tanke bland yngre människor. Jag längtar inte tillbaka till barn och ungdom av det enkla skälet att min barndom och ungdom var inte speciellt bra. Jag hade en mycket svår barndom. Och det är inget jag önskar någon annan. Stundtals var det mycket ensammet och ett enda långt lidande till och från i barn och ungdom. Jag blev utsatt för en intensiv bearbetning redan från 1 års ålder då jag genom gick en operation 1964. Från 3 års ålder är jag sedan sönderborrad i mina tänder till långt in i sena tonåren. Andra vuxna bokade in tider åt mig varje år på den tiden. Och det var inget jag valde själv med andra ord. Jag gick till tandläkare regelbundet varje år i ungefär 17 års tid till jag slutade gymnasiet i 20 års åldern. Och jag har ca 20 lagningar i tänderna. 6 lagningar i barntänderna hade jag och 14 lagningar i vuxentänder. Livet har blivit till det bättre idag som vuxen, men det är mina minnen av barn och ungdoms tid som är det svåra att idag leva med. Jag har påbörjat en pilgrimsresa sedan en tid tillbaka de senaste åren som går på en väg mot ett utforskande av det inre. För att kunna bli helad och friskare som en vuxen människa i det inres landskap. Mina minnen från barn och ungdoms tid är ibland mycket smärtsamma och orsakar en hel del svårigheter.  Något av det svåraste som finns när man ska bearbeta en orättvisa och händelse från det förflutna är att inte vara orättvis själv. Med en medvetenhet om att det rör sig om verkliga människor man har att göra med blir det extra svårt. Vi människor väljer inte vilka vi föds till. Men vi väljer hur vi uppfattar och vilka åsikter vi har om varann och de val och beslut vi gör om oss själva och andra människor. Det är ett aktiv val man kan göra med sin fria vilja som människa.  Jag har inte än idag ett rimligt svar och förklaring på hur det kommer sig att jag utsattes för ett sånt bearbetande redan från unga år i 3 års åldern. De vuxna som då fattade beslut om det är eventuellt mycket gamla i pensionsåldern uppåt 80 års åldern idag eller avlidna. Och det går sannolikt inte att få något vettigt svar eller förklaring idag ifrån någon av dem om varför just jag utsattes för den behandling som inträffade mellan åren 1964 till ungefär 1983. Det är beslutsfattande av de vuxna som valde det som sannolikt kommer att gå till historien som bortglömt. Vad betyder då detta och dessa händelser ?? Vad är det för mening med att fatta såna beslut om det ändå inget betyder och kommer att bli bortglömt ? Det finns sannolikt inget skriftligt dokumenterat heller om skäl till varför det skedde. Om det inte finns något inspelat på videofilm som tyder på vad som kan ha hänt? Det är dokumentation på videofilm jag idag i sånt fall inte har någon kontroll över eller sitter i ägo av. Men lagningarna finns kvar i tänderna och ett ärr bär jag på efter operation vid 1 års ålder.  Livet har för mig blivit till det bättre idag de senaste åren.

 

20191223

Taleptox

<+>

Publicerat i Nordiska Idylliska Noveller, Svenska | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

En empirisk studie av den fria viljan

Erasmus av Rotterdam och hans skrift essä Om den fria viljan. Detta är bara ett ödmjukt kortare försök att studera empiriska argument kring om den enskilda människan har en fri vilja. Jag har nyligen läst Erasmus av Rotterdams Om den fria viljan från 1524. Den utkom i svensk översättning första gången 2017 gjord av Lars Nyberg på bokförlag Artos och Norma. Det dröjde alltså 493 år från att den skrevs innan den fanns på svenska. Erasmus av Rotterdam var en humanist av holländskt ursprung och levde mellan åren 1466 till 1536 och han blev 70 år gammal. Och jag är benägen att av empiriska skäl dela en del av Erasmus iakttagelser och påståenden och hans syn på huruvida människan har en fri vilja. Han hade sannolikt rätt i att människan med en ökande ålder har en fri vilja. Han valde dock en komplicerad lång beskrivning på 120 sidor av hur han såg på den fria viljan med bland annat hänvisningar till den heliga skriften som stöd för sina teser.  Går det att argumentera för att människan har en fri vilja utan att hänvisa till annat stöd eller andra böcker? Genom att till exempel referera till den egna personen och den empiriska erfarenhet med ökande ålder en människa kan tänkas ha? En fri vilja som grundar sig på empiriska referenser? Och teser dragna utifrån vad man varit med om? Jag tror vi människor har en fri vilja. Att välja vad vi gjort i det förflutna, gör i nuet och i nästa sekund i framtiden. Inget av det som händer oss är deterministiskt förutbestämt enligt någon sorts fatalism. Att tro det är att avsäga sig ett eget ansvar för det egna beteendet och sina handlingar. Detta är min subjektiva uppfattning. Att människan med ökad ålder och mer erfarenhet och av empiriska skäl kommer till insikt om att vi väljer hur vi beter oss, vad vi gör, skriver och säger via en fri vilja. Och att livet består av en massa val vi väljer. Vi människor gör en massa val varje dag. Vart vi är på väg är ett val vi har att göra. Genom viljefullhet och förnuftigt intellekt kan vi välja hur vi beter oss och vad vi gör, skriver och säger. Och att förändra sig och sitt beteende är ett fritt val en människa via sin fria vilja i det inre flödet har att ta hänsyn till och kan välja. Det finns olika sätt att åstadkomma förändring. Huruvida vi har en fri vilja eller om det som sker är förutbestämt enligt någon sorts deterministisk fatalism är en frågeställning som sysselsatt många författare och filosofer genom historien. Att välja att tro på att människan har en fri vilja är också ett sorts val och stöd för att det är sant att människan har en fri vilja. Att tro att människan inte har en fri vilja, är inte det också ett sorts val? som leder till att man ur ett empiriskt perspektiv kan anta att vi trots det har en fri vilja att välja? Det finns mycket skrivet om detta ämne men jag tänker inte införa några citat från det eller härleda mitt resonemang med stöd i teser från andra böcker, utan nöja mig med att välja att referera till ett antagande grundat på empiriskt stöd att människan har en fri vilja att göra så. Det är min fria vilja och ett val jag väljer att göra att beskriva det ur den synvinkeln. Jag väljer också att rekommendera den som läser detta att välja att läsa Erasmus av Rotterdams skrift om den fria viljan. Det är en bra bok. Men den skrevs för 495 år sedan. Det är din fria vilja ur ett empiriskt perspektiv att välja att göra så om du läser den. Det vore också ett val av din fria vilja om du väljer att inte läsa den. För den vetgirige Läs mer om Erasmus av Rotterdam, fri vilja och determinism på wikipedia.

 

20191211

Taleptox

<+>

Publicerat i Nordiska Idylliska Noveller, Svenska | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar