Om att ifrågasätta relevans i det skrivna och muntliga ordet

Jag är singel idag. Och ganska tillfreds och nöjd med det. Jag fyller 52 år i år och jag bor själv. Jag söker inte en stadig sambo partner direkt. Men jag är för förslag. Jag har nästan gett upp hoppet om att det ska finnas en som vill umgås mer ständigt med mig. Jag har haft flera förhållanden förr om åren när jag var yngre. De slutade samtliga med att vi gick skilda vägar. Jag hade jobb, musik och idrott att sköta. Kanske var det bäst så. Vi var sannolikt inte passande för varann. Annat kom emellan, som att ena partnern träffade en annan partner. Närmare bestämt 3 st kortare förhållanden. Varav en av dem med en kvinna jag träffade några gånger jag inte ens minns namnet på idag. Jag minns mycket väl hur hon såg ut. Men jag minns inte namnet på henne. Vid den tidpunkten kunde jag namnet. Men åren går och jag har glömt det. Hon har kanske glömt mitt namn också ? Och i ett förhållande frågar man inte direkt om legitimation det första man gör. Flera av dem hade skaffat p-piller en tid efter att vi träffats. Som om de velat markera att de inte ville ha barn med mig. P-pillret uppfanns på 1960 talet.  Har det gjorts några mer omfattande utredningar vad för konsekvenser det fått för relationer att det existerar p-piller alls överhuvudtaget ?  Det har dels innburit flera omständigheter, det går att ha sex oskyddat utan att kvinnan blir gravid, en man som vill ha barn vid sex kan inte påverka det om kvinnan valt att äta p-piller, kvinnans makt över sin egen kropp och vem hon vill ha som far till barn har ökat mot förr.  Kvinnor som äter p-piller blir fyllda med kemikalier från ibland redan unga år, vad för förändring kan det leda till på längre sikt med hormonpåverkande medicin ?  Har det förändrats rejält vem det är som bestämmer vilka som blir föräldrar ? I bibeln står det att vi ska vara så goda som möjligt är och föröka oss. Vad har hänt med den traditionen och doktrinen ? Vilka är det som bestämmer numera vilka det är som ska få bli föräldrar ?  Vi människor själva tillsammans i en par relation ? En yttre makt som sitter och bestämmer vilka som är livsdugliga föräldrar ?  En rasbiologisk verksamhet som uppfunnits under 1900 talet ? ”Det är något man ska få bli för att man förtjänar att få bli förälder” sa en kvinna en gång i ett samtal om liknande ämne. En man sa att han trodde att alla människor vill ha barn. Hur blir det med de som själva valt att inte skaffa barn ? Bestämmer sjukvården och medicinbranschen det ? Det påstås att det finns människor som sitter och är ansvariga för och fattar beslut om en del personers förtidiga bortgång. ”Jag har också varit med om att bestämma att de som är elitister inte ska få några barn” sa en man och en kvinna på en kurs jag var på. Detta var en vuxen människa som uttryckte en sånn åsikt. Vad har människor för ansvar för utdöda människor som aldrig fick några barn ? Vem tänker på de barnlösa människorna ?  Kan man kalla en människa dödsdömd fast den fick barn ? Vad händer i sånt fall med denna längtan efter odödlighet och ett evigt liv som en del sedan urminnestider vurmat för ? Jag har inte en endaste gång varken känt mig som en elitist eller kallat mig för det. Elit är ett ord ifrån franskan som etymologiskt betyder vald. Dvs en skara som blir utvalda i något ändamål eller syfte. Jag har snarare ur ett relativistiskt perpektiv i t.e.x arbetssökande och relations sammanhang blivit bortvald oftare än att andra har valt mig. Vad har då jag valt ? Jag har också gjort mina val. Men jag har inte t.ex valt en endaste gång att andra inte ska få några barn.

På tal om att kalla andra för epitet som inte överensstämmer med verkligheten. En annan man kallade personalkolleger på en arbetsplats för muppar. Som i the muppet show ni vet. Och arbetsplatsen för muppverkstad. När andra försökte säga något sa han ”Håll käften”. Hur kommer det sig ? Varför säger vi sånt som vi säger för ? Varför är en del personer så arga för och snara till att tysta ner samtal ? Varför häver en del ur sig sånt som de gör på t.ex. internet ?  Jag satt och pratade för mig själv högt vid en dator och spånade på ideer till en skrivelse i en essä. Och en person trodde att jag kastat ut en boll jag skulle få stå för. Fast jag bara tänkte högt. Men Vi är oss själva närmast. Men ändå har en del en bestämd uppfattning om andra personer utan att den är förankrad i verkligheten. Varför projicerar vi våra föreställningar på andra före vi berättar något om oss själva ? Stämmer det ? Han hade en uppfattning om mig som han projicerade på mig men den kom inte ifrån mig. Han ansåg att det jag skrivit och berättat om mig själv som jag varit med om inte hade en relevans. Men han hade själv en förutfattad mening och uppfattning om mig som inte stämde överens med min egen uppfattning av mig. Varför har vi uppfattningar om varann som inte stämmer överens med hur vi uppfattar oss själva ?? Hur kommer det sig att en del människor har en uppfattning om andra som inte stämmer överens med verkligheten och hur de uppfattar sig själva ? En handläggare på arbetsförmedlingen som heter Eva Lagerträd ringde hem till mig för flera år sedan och hittade på omständigheter och egenskaper om mig. Hon påstod att jag hade egenskaper som inte jag pratat med henne om, hon påstod att jag var misstänksam, långsam och att jag ifrågasatte , enbart för att hon hade ett behov av att ägna sig åt maktutövning och projicera dessa åsikter på mig. Jag sa till henne att jag inte kände igen mig i det. Hon ville inte skriva på fortsatt sysselsättning och inkomst för mig med anledning av dessa omständigheter. Trots att hon deklarerade för en hyfsad inkomst själv. Gjorde hon sig förtjänt av den inkomsten ? Varför ingår det i en handläggares uppgift att bestämma om andras sysselsättning och inkomst ? Tjänade hon tillräckligt för att utföra en sånn handling gentemot en annan medborgare ?? Hon hänvisade till en kollega på jobbet som hon sa sig ha fått höra något ifrån. Men hon ville inte berätta vad det gällde. Hon sa sig ha tystnadsplikt. Det blev i.o.m det svårare att bemöta dessa påståenden om mig som jag inte alls kände igen mig i. Senare skickade jag brev till henne och frågade om hon hade en kommentar om detta, och  dels skickade jag också några satiriska skämtbrev, då anmälde hon mig till Polisen för ofredande och begärde 5000 kr i böter och skadestånd för några sketna brev och epost. Jag hade inte skrivit om några hot heller eller varit otrevlig. Förhållanden är bakomframvända och upp och nervända.  Att begära böter av en redan fattig människa och försätta denne i ännu mer skuld än innan ? Vad har en sånn handling för historiskt värde ? Finns det en tendens till ökad mytomani i våra dagar i relationer människor emellan ? Har det blivit värre ? Eller har det blivit till det bättre ? Det finns de som påstått att det blivit värre och att det kommer att bli ännu värre. Men stämmer det verkligen ? Det är sånna skillnader idag mot hur det var förr. Ömsesidiga påhittade beskyllningar? Vad kommer människor att ha att säga till sitt försvar inför domedagen ? Vad finns det för gott att säga om oss i synden förtappade människor ? Detta med att använda sig av ett påhittat nick som en del använder sig av på internet t.ex. vad kommer en sånn idé ifrån ? Varför använder inte en del sitt riktiga namn ? Av rädsla för att bli identifierade ? Av vem ? För vad ? Det finns en del Människor som projicerar sin erfarenhet, föreställningar de hämtat från iaktagelser som de sedan helt godtyckligt projicerar på vem som helst. En man som heter Jakob Sverker påstod en gång i tiden att det handlar om ett förutsättningslöst ifrågasättande av förutsättningar. Om det stämmer vad blir det då kvar att uttrycka sig om ? Det blir bara en massa tomhet kvar av det. Jag har varit med om att en del människor berättat för mig att de känner sig så tomma inombords. Och ur tomhet föds maktbegär. Maktförtrycket och vilja till makt ökar med ifrågasättandet av förutsättningar. En del förutsättningar är givna som t.ex. att ingen människa väljer vem den föds till.  Var och en ur sin synvinkel har sin stil. Och var och en efter egen förmåga. En tomhetskänsla går att bearbeta bort och fylla det inre med djupare tankar. Vilka förutsättningar går inte att ifrågasätta för att de kan ha en relevans ? Varför har en del personer sånt behov av att peka ut andra för att inte komma med någon relevans ? Populärt är att ifrågasätta sånt som beskrivs skrivet och muntligt i media som i t.e.x tidningar, tv och radio. Det använder en del utav sig för att verka som att de är myndiga i sin karaktär. ”Det där tror vi inte på” , och ”om dom har några bevis för det” osv. Detta att ha ett behov som en del uppvisar  av att ha ett bevis för att kunna döma en annan person som skyldig till ett brott . I motsats till det gör sig en del en tjänst om de försöker att se till att det inte finns några bevis om dem själva, men samtidigt som de söker efter bevis hos andra. Vad kommer en sånn idé och ett sånt behov ifrån ? En oskuld som påstår sig vara skyldig att söka i efterhand efter en skuld i andra människor. Stackars människor. Det är synd om människor i allmänhet. Jag blev anklagad för att inte lyssna av en person som heter Mats. Han påstod utan bevis enbart utifrån sin uppfattning att jag inte lyssnade på honom. Varför sa han så ? Jag är inte döv. Jag har fullt fungerande öron som fysiskt har sin fulla funktion. Jag har varit hos läkare för många år sedan och gjort hörseltest och öronen fungerade alldeles utmärkt. Men ändå uppfattade han mig som om att jag inte hörde vad han sa. Han uppfattade mina öron som att de inte fungerade, fast jag har fungerande öron som jag hör alldeles utmärkt med. Jag skriver därför och citerar ordagrant vad han sa till mig i sin anklagelse som jag hörde alldeles utmärkt ”Du lyssnar ju inte”. Får man och kan man ens försvara sig själv i dessa anmärkningens och klagomålens tidevarv ? På tal om att identifiera sig med eller dra en lärdom ifrån Josef K i Franz Kafkas roman Processen.

20150203

Taleptox

<+>

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Svenska, Uddafierade Skrifter - Essäer och Brev och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.