Om Otillräcklig oduglighet

En känsla av att inte duga till. En känsla av att inte vara på rätt väg och att inte komma fram i tid. En känsla av att vara på väg någonstanns till ett framtida planerat mål, men att inte kunna komma fram och vara i ett tillstånd som är önskat. Att vara oönskad. En känsla av att inte vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Vad är det för ideal och krav vi har på varann som framkallar en känsla av otillräcklig oduglighet ? Jag var skriven i arbetsmarknadsprogram och sökande av jobb förut mellan 2000 till 2008. Men 2007 och 2008 blev jag avstängd 3 gånger på mindre än ett år från medverkan i jobb och utvecklingsgarantin och sysselsättning och inkomst. Det angavs flera skäl till avstängning, dels varit arbetslös för länge, tackat nej till en plats på miljövårdscentrum,  uteblivet från en inbokad tid hos psykolog, olovlig frånvaro, upprepat mig hela tiden, skrivet en onormal icke-önskvärd arbetsansökan som blev anmäld till AF. Jag uppfattade det som att det söktes skäl till att driva igenom en avstängning av mig. Jag tyckte att det var påhittade skäl som anfördes mot mig. En anhörig till mig ringde till handläggare cecilia ekenberg på arbetsförmedlingen och frågade vad det berodde på att jag blivit avstängd. Och det besked hon lämnade till att hon avstängt mig var att ”det är så det blir när man inte motsvarar våra höga ambitioner”.  Trodde hon på övermänniskan ? Vem är övermänniska ? Finns det övermänniskor ? Vem håller måttet inför domedagen då vi alla kommer bli dömda för det vi gjort och inte gjort ?  Vad grundade hon sin ontologiska världsbild och människosyn på ? Hade hon ens funderat på det själv ? Detta med att en del har sånna höga förväntningar på andra människor. Jag blev kallad floppy copyns disk av en lärare som heter victor lukinius på en komvuxkurs jag var på 1997/98. Det är 18 år sedan och mycket har hänt sedan dess. Det händer något varje dag och ingen dag är den andra lik. Det är betydande skillnader på tillvaron mot för 18 år sedan. Han insiunerade att jag imiterade och kopierade andra och att jag var en sånn där som inte kan något och inte kommer någon vart. Men stämmer det verkligen ? Jag tror det var relaterat till en redogörelse i ämnet data och operativsystem jag lämnat in som han ifrågasatte.  Jag var då i 35 års åldern och det jag tidigare ägnat mig åt, utbildning, arbete, idrottsverksamhet, och min identitet reducerades till att bli otillräckligt oduglighets bedömd och reducerad till att vara något oönskat.  En annan mans person som gick i klassen satt och pratade om mig i tredje person och hänvisade till en annan lärare vid namn linus von schantz och påstod att han okunnighetsförklarat mig helt och hållet. Våra ideal är i konflikt med verkligheten. En annan person påstod på en chat att jag härmas. En annan person påstod på chat passagen för en 15 år sedan att det enda jag klarade av var att snatta godis på konsum!? Vilket jag inte ägnat mig åt alls överhuvudtaget. Jag betalar för det godis jag köper på Konsum. Hade denne förväxlat mig med en annan person ?  Men jag härmar ingen annan utan försöker mest vara  mig själv. Men det ena behöver inte uteslutna det andra. Om att uttala sig som andra gjort i ett försök att citera dem och ägna sig åt att komma ihåg vad vi människor har sagt till varann. Denna längtan en del erfar att kunna duga till så som vi är skapta och komna till denna värld. Vi har samtliga vår egen stil och den lyser igenom i det vi gör och inte gör och säger. De föreställningar vi har om varann och vad vi projicerar för egenskaper på varann. På en kurs jag gick på påstod en person att konflikter beror på 4 grundfaktorer, aggressioner, roll, territorium, förväntningar, till det vill jag lägga till identitet, och föreställningar. Stämmer denna förklaringsmodell till varför konflikter uppstår ?  De tankar vi tänker om varann och vad vi förebrår varann för !? Hur är det med det som vi inte säger till varann men tänker på ? En person påstod på en chat att Människors innersta tankar kommer fram i chattar, epost, sms och på webbsidor. Men stämmer det verkligen ? Hur ska vi vara för att duga till för varann ? Kan vi komma överens om vad som duger till och är okej för våra relationers skull ? Att vara försiktig med generaliserande slutgiltiga slutsatser om andras egenskaper kan det vara ett gott klokt råd att ta till sig ? Och att minska på förväntningar vi kan tänkas ha på varann. Att bete sig mot andra så att de mår så bra som möjligt är. När vi duger till för varann med tillräckligt goda syften och skäl.

20150215

Taleptox

<+>

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Svenska, Uddafierade Skrifter - Essäer och Brev och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.