Käftsmällen, andra hot och förnedringar

En svår barndom har satt sina spår. Och jag hade en svår barndom. Min mamma påstår att jag skrek så mycket som baby före 1 års åldern. Det är återberättat av henne senare när jag var vuxen. Jag minns det inte själv. Men jag minns smärta och att det var några som klämde mig på pungen så att det gjorde ont. Jag blev utsatt för pungklämning som 1 åring. Och detta ledde till att läkare antog att jag led av ljumskbråck. Jag hade fått vara med om pungklämning som liten. När jag var 1 år opererade och könsstympade en läkare mig som hette Pettersson. Jag diagnosticerades med Hernia Inguinalis. Av läkarjournalen framgår det inte vad läkare hette till förnamn, det är utelämnat sannolikt avsiktligt, om det var en kirurg som var man eller kvinna? Och jag hade med anledning av detta det mycket svårt i barn och ungdomen. Jag är från ca 3 års ålder långt in I tonåren helt sönderborrad I bade barn och vuxentänder med ca 20 amalgam lagningar. Vad för effekt på kroppen, hjärnan och varseblivning och syn de kemikalier som ingick I bedövnigssprutor haft för verkan på kroppen är ett obegripligt mysterium för mig. Vid delar av barn och ungdom kände jag mig alldeles drogad fast jag inte alls hållit på med narkotika. Jag gick regelbundet hos tandläkare en gång om året under 60, 70 och 80 tal. När jag var 6 år 1969 blev jag nästan ihjälslagen av en för mig okänd vuxen I en lekpark I Oskarsparken I centrum av Örebro. Den käftsmällen jag åkte på då med anledning av ett fotografi från 1967 med orden “Dom här är faktiskt fridlysta I vårat land”, gjorde att flera framtänder blev lösa och hängde löst I tandköttet. Tack och lov var det barntänder som ändå skulle lossna och ramla av. Men jag minns traumat av att ha blivit slagen på käften vid 6 års ålder. På fotografi som ledde till att jag fick en smäll på käften står jag med ett knippe Gullvivor som plockats av Gud vet vad för person. Gullvivan var fridlyst på den tiden och är det än idag I Skåne, Hallands och örebro Län och den är närkes landskapsblomma. När jag var 16 år 1979 blev jag utsatt för ett mordförsök. Vi var min bror och jag ute på en promenad till Sörbyskogen, när jag blev attackerad I en skogsdunge av en för mig okänd person, man eller kvinna. En person som var kortare än jag och sannolikt yngre. Den personen högg med en kniv och jag hann sätta upp vänster hand och skydda mig. Knivhugget träffade vänster hand istället för att ta I bröst eller hals dit personen sannolikt ämnade att försöka träffa. Kniven skar ett djupt hack I min vänstra hand och såret gick in till skelettet som syntes I jacket. En sena gick av också. En läkare som hette Doktor Möllefors fixade till jack och sydde ihop sena och skärsår. Jag gick med en skena och gips en sommar i 1 månad under sommaren 1979 och sår I hand läkte. Jag blev efter det helt återställd I hand. Jag är än idag inte på det klara med skäl till varför en person attackerade mig. Och jag är än idag inte insatt i vad för person det var som attackerade mig med en kniv.   Sedan var det lungt med hot och händelser I många år under hela 80 talet. I början av 90 talet var jag med om att komma till arbetsplatsen I Uppsala Kommun och jag blev tillsagd av en psykolog som hette Alicia att jag inte fick komma in på jobbets arbetsplats, fast jag var fast anställd där. Sedan var det lungt under hela 90 talet tills jag införskaffade dator och internet I hemmet 1998. Efter att ha suttit på chat passagen en tid började några personer att påstå omständigheter om mig. En person påstod att det enda jag klarade av var att snatta godis på konsum. En person använde foto på mig på chat passagen någon gång kring 1999 och utgav sig för att vara jag och vara homosexuell. Fast jag är heterosexuell. Jag blev upplyst om att de på passagens chat höll på och jobbade på mig. Varför i hela friden hade de mig som måltavla för sina inriktade hot ?? Samt att en person som hette Martin mordhotade mig någon gång kring hösten 2000. Han skrev något om att det jag gjort aldrig kunde göras ogjort och att jag snart skulle vara död. År 2004 blev jag hotad till livet av en person som heter Leif Lans. ”Skjuta av de som inte klarar av att göra barn” sa han åt mig. Dessa hot, våldsamma händelser och förnedrande omständigheter har definitivt satt sin prägel på hur jag är som människa idag år 2016. Foto nedan är det foto som gjorde att jag 1969 åkte på en rejäl käftsmäll och slogs blodig av en vuxen människa. Andra fotot från sommaren 1979 med  min bror Lars och jag med skadad hand i gips…

2016-02-17

Taleptox

<+>

gullvivor

skadad hand 1979

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Svenska, Uddafierade Skrifter - Essäer och Brev del II och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.