Ett oförtjänt dåligt rykte

När fiktionen blir verklighet. Och när verkligheten blir till en fiktion !? Människor som lever på en fiktiv illusion i sina egna tankar och projicerar vanföreställningar som bygger på mytomanier förekommer sånt i dagens tillvaro ?  En person jag inte har namn på upplyste mig på en chat om att det finns mycket mytomaner i dagens tillvaro. Vilka är dom ? Människor med mycket försvarsmekanismer ? Vad är en mytoman ? En person som tror på sina falska vanförställningar och inte kan låta bli att avsiktligt ljuga och hitta på omständigheter om sina medmänniskor ? Eller finns det en annan mer akurat korrekt defintion av en mytoman ? Eller är det en chimär att det finns mytomaner ? Detta är ett inte helt enkelt område att skriva om och funder apå !? Och hur ska man bete sig för att klara sig från att drabbas av en mytoman ? Ömsesidiga påhittade beskyllningar förekommer sånt ? Vad gör en människa som hamnar i en situation i verkligheten av att få ett oförtjänt dåligt rentutav felaktigt rykte grundat på fiktion och falska omdömen ? När en människa råkar ut för att bli falskt förtalad med påhittade omständigheter av tredje person ? Det finns exempel på personer som t.ex blivit av med jobb och blivit avskedade eller vräkta från bostad med anledning av att det spridits ut påhittade falska historier !? Jag har personligen egen erfarenhet av att ha blivit av med både jobb och bostad med anledning av påhittade inbillade omständigheter. Hur långt ska det behöva gå med falskt förtal när det sker anmälning på felaktig osann grund, innan man ska reagera och göra en motanmälan t.ex ? Hur länge kan man vänta ? Ska man låta det bero och inte göra en motanmälan ? Eller ska man reagera på en gång ? Vi människor har minst ett liv och i varje ögonblick kan man bara fatta ett beslut om sånt här. Ett ansvar har man. Man ska såklart ta sitt ansvar för den situation som uppstått vilket jag också gjorde vid de tillfällen jag var med om, men det avhjälpte dessvärre inte det som hände då. Hur gör man för att förebygga mot ett grovt förtal t.ex. ? Jag har t.ex. blivit omtalad som att ha med dynamit till en sjö vi var och fiskade till av en medmänniska. Vilket var påhittat och inbillat av den personen. Jag har inte tillgång till dynamit överhuvudtaget!? Jag lät det bero den gången. Jag valde av hänsyn mot den personen att inte anmäla honom. För 14 år sedan blev jag uppsagd från ett jobb i en trädgårdsavdelning med dels anledning av att jag beskylldes felaktigt för att ha hoppat i en blomrabatt som var påhittat. Det var något jag inte kunde påverka. Jag har t.ex. blivit anmäld till Polisen för ofredande och trakasserier av kvinnor på ett fastighetsbolag vilket var påhittat av en person det inte i anmälan finns namn på. Jag hade inte haft en sån kontakt på 10 år med en enda person och kvinna på fastighetsbolaget. Jag valde när jag läste rapport från Polisen att skriva till polisen och frågade vad för person det var som påstått det, men det fanns inget namn vid det tillfället på anmälare, och jag påtalade i skrivelse att det var påhittat. Ska sånt behöva hända överhuvudtaget ? Att det sker felaktigt förtal med påhittade omständigheter ? Varför väljer en person att ljuga om sånt till Polisen eller till annan instans med för den delen ? Vad fyller det för behov hos den personen att ljuga om påhittade omständigheter ? Av irrationella skäl ? Eller någon annan obegriplig mystisk anledning ? Den person som gjort det vet sannolikt det bäst själv varför denne hittat på något sådant om en medmänniska !? Man kan spekulera i om det gjordes för att åsamka mig en ryktesmässig skada hos myndighet t.ex. ? Jag har varit med om förut att det hittats på omständigheter och egenskaper om mig som inte är mina egna utan projicerade på mig av annan person som inte tänkt sig för vad de valt att beskriva för egenskaper hos mig. Men det är inte nödvändigtvis så att det var korrekta omdömen som valdes att uttalas och beskrivas !? Ett ganska vanligt omdöme en del fäller om andra är att det rör sig om s.k. konstiga människor de har att göra med. T.ex. har min bror påstått att han tyckte vid någon tidpunkt att jag var konstig. Ur min synvinkel gjorde han mig ansvarig för det som var hans uppfattning istället för att han tog sitt ansvar för sig. Han projicerade en uppfattning på mig som var hans egen och inte min. Jag kallar mig inte konstig t.ex. !?. Jag är ingenjör. ’Folk är konstiga när du är en främling’ (People are strange when you are a stranger) sjöng Jim Morrison i the Doors 1967 och 1983 sjöng Ronny James Dio ’Prata inte med främlingar’ (Don´t talk to strangers).  Men vad är en konstig människa ? Vilka kriterier har en människa för att bedöma en annan person som konstig ? Grundar sig inte detta på något annat ? Och vad är en främling ? En som man inte känner på något sätt ? Eller inte har träffat förut ? Jag tänker på de allmänmänskliga egenskaper som en del beskriver. Att det finns ämnen och egenskaper som är allmänna för alla människor oavsett länders härkomst, identitet, yrkesmässighet  och kulturell, språkligt område etc .

20180430

Taleptox

<+>

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Sedeundersökande Noveller, Svenska och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.