Lämnat illusionerna bakom sig

Torsdag den 6 december 2018 och 18 dagar kvar till Julafton, och alldeles för mycket att göra. Jag väljer att skriva en essä om något jag funderat på. I en värld som lämnat illusionerna bakom sig. Vad finns det kvar i den ? Vad döljer sig där bakom ? I en ordbok definieras illusion som att vara en själslig föreställning som inte har en motsvarighet i verkligheten. Vad betyder det ? Jag tänker på en kvinna jag inte har namn på som en gång för många år sedan sa att ”Allt är illusioner. Den verkliga världen existerar inte annat än som en idé i idévärlden”. Något av en platonskt inspirerad föreställning från hennes sida om relationen mellan idéer och den verkliga världens existens. Och hur cynism definieras i en ordbok jag läst – att cynism är synonymt dels lika med illusionslöshet – nog existerar det en verklig värld och i den verkliga människor. Sannolikt kan det kallas att ha en illusion det också om denna värld!? Åtminstone i min esoteriska föreställningsvärld. Och det finns sannolikt några människor till som har likadan uppfattning som jag har om vår värld och dess innehåll. Samtidigt kan jag mycket väl föreställa mig att det finns en del som tycker likadant som den kvinnan jag skrev om tidigare i detta inlägg. Om jag saknar illusioner om verkligheten och människor i den, gör det mig till en cyniker då ? Om man får tro på den definition som finns med i den stora synonym ordboken där cynism är lika med dels illusionslöshet. I annan ordbok jag läst utgiven av esselte definieras cynism som att inte respektera mänskliga rättigheter och förakta den mänskliga naturen samt vara likgiltig inför medmänniskors olyckor och lidanden. Detta handlar med andra ord om vilken människosyn och agenda för föreställningar en människa har om sig själv och sannolikt andra också. Men jag är ingen cyniker. Åtminstone definierar inte jag mig själv som sådan. Trots att jag lämnat en hel del illusioner från ungdomliga villfarelser bakom mig. Och jag har för flera år sedan blivit kallad cynisk av en god vän. Men han misstog sig sannolikt i sin bedömning av mig. Men det gör inget. Sånt är mänskligt, att begå misstag. Det gäller bara att minimera dem i relationer med andra människor och göra så lite fel som är möjligt. Och att törsta och längta efter rättfärdighet. För cyniska felsökare finns det också som ser fel i varenda vrå och hörn av tillvaron. Det är en hårfin skillnad på att vara cynisk och att vara en realist utan illusioner som gärna avslöjar olika aspekter på tillvaron. Åtminstone i min föreställningsvärld som jag bär på i min erfarenhetsryggsäck. Jag genom gick en svår personkris och trauma i årsskiftet mellan 1986/87 någon gång som förändrade min tillvaro för resten av tiden. Jag förlorade mina ungdomliga villfarelser och de ungdomliga illusioner jag haft tidigare. Jag blev något sent i livet vuxnare psykologiskt sett. Och det är något jag av nödvändighet har varit tvungen att leva med sedan dess ur ett naturligt mänskligt perspektiv.  Vilket att jag förlorade dem idag är tacksam för utan att vara det minsta bitter. Det går att leva väl och tro på denna världs existens med så få illusioner som möjligt är också utan att vara cynisk.

 

20181206

Per Anders Taleptox Norberg

<+>

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Galenskapens Illusion, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.