Det som glöms bort i efterhand

”Dom har glömt det där” sa en man till mig när jag satt och pratade om gamla minnen från förr. Jag träffade för flera år sedan kring 2003 en handläggare på myndighet AF som hette Eva. Och jag sa till henne när hon sa, för hon påstod när hon ringde hem till mig  att hon fått höra något av en kollega hon inte ville berätta vad det var för mig,  för hon sa att hon hade tystnadsplikt, att hon inte ville skriva på fortsatt medverkan och sysselsättning för mig, att jag nog skulle klara mig så mycket som möjligt själv hyfsat. ”Det får du inte” sa hon då.  Varför säger en vuxen kvinna i 40 års åldern att en man inte får klara sig själv ? Vi var inget par utan hade en annan relation. Hur kommer det sig att en kvinna i 40 års åldern har den inställningen till en vuxen man som då också var i 40 års åldern som sökte jobb ? Hon är en av de som 9 år senare anmälde mig till Polisen för några brev jag valde att höra av mig till bl.a. henne med. Hon kom inte ens till rättegången 2012!? Men hon begärde 5000 kr i böter för de brev jag skickat till henne. Det kom ett epost till mig för flera år sedan med följande meddelande i ämnesraden; ”Han blir spionerad på och han vet inte ens om det”. Sannolikt syftade det på att en eller flera ägnade sig åt spioneri mot mig eller en annan man. Av vad för anledning påstår en människa att det är en eller flera som spionerar på en annan människa ? Vad är syftet med det ? Och vad för person spionerar på den som spionerar ? Till mig har det de senaste 10 åren ungefär kommit ca 13 opåannonserade hembesök, utöver de som är schemalagda från kommunens boendestödjare som åkt  hem till mig 250 gånger, vilket är hembesök från kommun jag godkänt. Det gör inget att de åkt hem till mon bostad. Jag tänker på en man som blev intervjuad på TV och sa att för att det fanns en dom på en annan man kunde de som han uttryckte det ”Nu kan vi övervaka honom resten av hans liv”. Hur är det med övervakarens liv ? Vilka blir övervakade och vilka klarar sig undan och vilka anpassar sig till makten som fattar beslut om övervakande ? Vem övervakar övervakarna ?  Det finns människor idag år 2018 som refererar till en yrkestitel för sin uppfattning för att befästa att det de påstår om en annan människa är sannare i något avseende än den människans egen uppfattning om sig själv. Varför har en del människor sånt behov av att ägna sig åt maktutövning i relation till andra människor istället för att odla sin egen utveckling och egna ideer ? Eller sker det både-och ? Har vårat samhälle blivit idag som Kafka beskrev det för en 100 år sedan ? Det finns människor som gör skillnad på sitt privatliv och sin yrkestitel. En del anser att bara för att det är å yrkets vägnar det fattas beslut kan en människa ha vilka rättigheter som helst OM en annan människa. Medans som privatperson finns inte samma uppfattning att det finns lika rättigheter som vid yrkesutövning. Varför har vi den uppdelningen ? Är det så att vi har ett yrkeslivets hegemoni ? En del människor som kommer i efterhand för att anklaga och döma andra för något de tror sig kunna bevisa utifrån en händelse med handlingar med bild och ord, är oftast människor som saknar något annat än det att fylla sina liv med. De brinner för detta med brott och straff och att hitta en gärningsman. Det finns ett behov av upprättelse och att åtgärda det som skett eller det som anses ha hänt. Det vittnar och bevisar tv programmet efterlyst, veckans brott och brottsjournalen om de gånger det visas i tv rutan. Men det finns så mycket annat här i livet också än just brott och straff. Jag tänker på livet i sig självt och att leva det. Men vad händer om det rör sig om påhittade händelser som är inbillade hos parter ? Det som också kan kallas fiktiva brott som grundar sig på påhittad inbillan ? Vilket jag varit med har hänt. Är det straff och den skuld de som anklagar och dömer andra i en domstol för evig och kommer att gälla för alltid ? Försätter de världen i en oförglömlig skuld ? Vad kommer efter skulden ?  Finns det en skuld som söker ett straff ? Eller är det ett straff att födas till denna värld som sedan söker en skuld i andra ? Är det ett straff eller en största lycka att få bli bortglömd för det man varit med om ? Eller kan en dom och den skuld den medför upphävas ? Vad innebär det för människor i allmänhet att en person blir anklagad och dömd för ett fiktivt påhittat brott ? Varför behöver en del människor en annan person att skylla på ? En psykolog sa till mig när jag berättade att jag känt mig förnedrad, anklagad och förorättad av den dom och de inbillade anklagelser jag var med om för ett fiktivt påhittat brott sa han att jag aldrig kommer att få upprättelse. Men är det då så viktigt att få upprättelse ? Det gör inget att de som anmält mig för påhittade inbillade omständigheter har gjort det. Hur klarar de som anmälde mig av att leva upp till sina egna principer ur ett mänskligt perspektiv ? Varför anklagar vi varann för påhittade fiktiva händelser ? Kan en dom och anklagelse glömmas bort ? Vad är det för mening med att anklaga och döma andra för fiktiva påhittade brott om det ändå skall glömmas bort ? Varför vill vi minnas det som hänt ? Tv programmet efterlyst, veckans brott och brottsjournalen kablas ut direkt in i våra privata hem utan att vi kan påverka innehållet i det som sändes. Vad för människor kommer att i efterhand att sitta och titta på inspelningar av efterlyst, veckans brott och brottsjournalen om 100 år ? Programmen kan spelas in och sparas och några kommer sannolikt att se dessa program i framtiden ? Vilka var det som var med i det tv programmet egentligen till vardags ? En reflektion om människorna som medverkade och det som de hade där bakom i sina liv som ofta glöms bort i såna tv program som beskriver en gestaltning av verkligheten som ter sig som alltför svart/vit – personal, offer och gärningsmän. Men vad var det som egentligen hände mer nyanserat med de människor som medverkade i de tv programmen ? Jag saknar ofta en mer nyanserad bild av de personer som var med i tv programmen. Det som hände där bakom i verkligheten. Det som glöms bort i efterhand.

 

20181218

Per Anders Taleptox Norberg

<+>

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Galenskapens Illusion, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.