I vakenhetens land

Om en vilja till att projicera egenskaper på andra människor. Vad kommer det ifrån ? Hur gammal är psykologin som vetenskap ? I wikipedia kan man läsa att 1890 var ett år som räknas som viktigt för den vetenskapliga inriktningen på psykologin. Begreppet psykologi påstås ha myntats 1590 av en filosof. Det kommer från det grekiska ordet psyche för själ. 1900 talet var ett århundrade som innebar mycket olika inriktningar och händelser. Hur kommer det sig att vi skaffat oss ett sådant behov av att analysera och projicera psykologiska egenskaper på andra människor ? Det är som om vi människor är ett subjekt för studier i sig självt. Och vilka människor studerar och projicerar egenskaper på de som studerar ? Är det detta en del menar på är detta intensiva studium av oss människor, tillvaron och våra beteenden ? Varför är det så viktigt med ett studium av oss människor ? Det projiceras egenskaper som är svåra att känna igen sig i och relatera till som ens egna av något förunderligt mänskligt skäl. Man kan mycket väl ha en annan uppfattning av sig själv än vad som presenteras i en psykiatrisk diagnos. Och är det så – så genast med mycket kort varsel så görs det en analys och projicering av egenskaper av också den uppfattningen? Den är oftast en annan människas uppfattning av en annan människa. Hur skall man veta vad som är sant om en själv och andra ? Är verkligen det som står i journaler och i diverse register OM oss hela sanningen om en människa ? Finns det inte en massa annat också som kan tilläggas ? En mer nyanserad bild av en enskild människa ? Annat som kanske rent utav är en sannare sanning om en människa än vad som står i ett register ? Hur bevisar man vetenskapligt en psykiatrisk diagnos ? Genom att ställa frågor ? Genom att göra subjektiva bedömningar på en enskild person ? Dela ut enkäter ? Genomföra undersökningar ? Genomföra utredningar ? Känna sig själv ? Veta hur man och andra tänker ? Varför måste en diagnos bevisas som om det rör sig om något nytt att upptäcka hos en människa ? Hur kommer det sig att en del människor av en del personer beskrivs som sovande dagdrömmare ? Jag tänker på den uppmaning man sett på skyltar från förr i början av 1900 talet i t.e.x Nordamerika med text Wake up och i Sverige när människor uppmanas att vakna under t.e.x 1930 och 40 tal.  Fredrik Rheinfeldt skrev och gav ut en bok 1993 som hette det sovande folket. Och en del nationalsocialister och blivande sd:are uppmanade människor att vakna under 1980 och 90 tal. En bror till mig skrev ett epost till mig 1998 som jag än idag inte fått en förklaring för. Men till vår pappa hade han sagt att han velat väcka mig. Det år jag fyllde 35 år !? Det var som om jag hade enligt honom suttit och sovit. Sovit mig igenom livet , och barn och ungdoms tid, och senare vuxen och yrkesliv under 15 års tid. Hermann Broch skrev 1930-1932 en roman trilogi som hette Sömngångare. Det har gått på modet i att vilja väcka människor, och att ställa psykiatriska diagnoser utifrån projicerande av egenskaper. Men är inte de flesta människor oerhört vakna och medvetna idag i vår tid ? På ett helt annat sätt än förr ? Det vittnar de flesta webbsidor och böcker som ges ut om. En del Människor har oerhört mycket åsikter om både det ena och andra. Det räcker med att läsa inlägg på t.e.x Facebook, youtube och skrivarsajter. Men hur bevisar man med vetenskapliga fakta att ens uppfattning och åsikt om en annan människa är sann ? Och en slutsats man kan dra om människor utan att avvika för mycket ifrån sanningen är att vi tänker mycket olika på helt andra sätt.

 

20181220

Per Anders Taleptox Norberg

<+>

 

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Galenskapens Illusion, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.