Om ett autonomt sinnelag

I en romantrilogi som heter Sömngångare av den österrikiske författaren Hermann Broch från 1931-1932 som utforskar symboliskt tänkande och värdenas sönderfall skrev han dels om begrepp autonomi och hur han ansåg vad som händer med en människa som blir absolut autonom i tankevärlden och sinnet. Han beskrev det som att en absolut autonom människa i sinnelaget besitter en radikal ondska. Han erfor som så många andra människor hur nationalsocialister och Adolf Hitler spred sin ideologi i Europa under 1920, -30 och -40 tal. Och han greps 1938 av nazister när de gick in i Österrike och han satt själv i fängelse en tid sannolikt för en del han skrivit och eventuellt för att han hade judiskt påbrå? Men mer exakt vad som hände då 1938 är inte helt klart beskrivet idag på t.e.x webbsidor som wikipedia. Romanen är brilliant skriven med ett mycket intressant innehåll och jag rekommenderar den. Men stämmer detta med att det är en människas sinnelag och tankevärld som blir autonomt vid en radikal ondska ? Och hur bevisar man en sån tes ? Empiriskt kan man dra slutsats att ingen människa klarar sig absolut helt själv. Vi är alla i något avseende beroende av att andra gör sitt de också och finns till. Det gäller t.e.x tillverkning och produktion av mat, kläder, fordon och bostäder. För att vi ska kunna äta mat behöver det finnas de som producerar maten. För att vi ska kunna ha kläder på oss behöver de produceras. Och för att vi ska kunna ha någonstans att bo behöver det finnas de som bygger bostäder. För att det ska kunna ske transporter ska det finnas de som tillverkar fordon. Om då ett sinnelag hos en människa blir autonomt – vad innebär det i praktiken för den människan och andra människor runtomkring ? Det absolut autonoma sinnelaget är en utopi och omöjlighet i denna värld. Det är inte möjligt att en människa kan klara sig helt absolut själv utan det finns alltid ett behov av att andra människor finns till och gör sitt de också. Men likväl kan en människa enligt Hermann Broch ha ett absolut autonomt sinnelag. Men finns det verkligen människor i dagens värld i den tid som är nu på 2000 talet som är absolut autonoma i sinnet ?  Och vad innebär det för våra relationer ? Jag tror det finns de som känner sig fria fast de har ett jobb de gillar och känner sig som någon. Jag för min del kan känna mig fri i tanken ibland men av eget val trots att jag är bunden till detta jordiska liv och kropp och själ. Den fria viljan , frihet, och autonomi är  inte det skilda ämnen ? Autonomi betyder synonymt oberoende eller självständighet. Empiriskt kan man tycka att en människa ska klara sig själv så mycket som möjligt är. Men det är i mötet med varann vi blir till. I relation med andra människor.

20181229

Taleptox

<+>

 

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Galenskapens Illusion, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.