En farlig dåres uppfattning

Vi lever i en mångtydig värld. Och människor har olika uppfattning om vad som är sant och bra respektive dåligt. Vad har en farlig dåres uppfattning för värde ? Hur betydelsefull är den år 2019 ? Är människor rädda för att en person de kallar farlig dåre ska besitta någon form av betydelse ? Varför ringaktas en människa till att bli kallad för att vara en farlig dåre ? Det finns människor som påstått att jag är en inte så betydelsefull person. Och en har undrat hur denne ska göra för att göra sig av med mig ?  Och Jag blev för flera år sedan uppmanad att flytta utomlands. Är det så vi resonerar numera efter allt som hänt i våra förflutna ?  Borde vi inte försöka stärka och stödja varandras situation istället ? Är det inte det som konstruktiv kritik är syftad till ?   En man påstod till mig en gång för en 28-29 år sedan, efter en besynnerlig konflikt uppstått på en arbetsplats i Kommun där jag jobbade och bara uttryckt min åsikt i en diskussion, att om människor upptäcker hur det är då vänder opinionen i vårat land. Stämmer det verkligen ? Är det inte så i själva verket att det bara beror på att vi människor tänker olika och har olika uppfattning i olika ämnen ?  Det var riktat som kritik åt mig att och att han ansåg att jag inte visste om hur jag skulle använda mig av litteratur jag läst i relation till andra människor. Konflikt som är ett ord från latinet som betyder sammanstötning och då mellan olika ideer, viljor och medvetanden människor emellan. Konflikten då den gången för 28-29 år sedan gick ut på att en person som påstods vara psykolog och hette Alicia och skulle vara ifrån Mexico var inkallad och skulle gå bredvid på arbetsplatsen. Detta måste ha skett parallellt utan min kännedom. En föreståndare som hette Eva hade frågat mig i anklagande ton i samband med det om jag inte stod för mina åsikter. På tv var det ett tv program om socialförsäkringssystem och en scen med en yngre kvinna som gav en peng till ett barn. Personen som hette Alicia sa ifrågasättande och pekade på tv:n ”Det är för lite etik”. Om hon syftade på har jag funderat på i efterhand att det var för lite etik att ge ett barn egna pengar eller om det var för lite etik att visa det på tv och med tv apparaten ?? Hon vände sig till mig då jag var den ende av oss två som satt i personalrummet. Jag sa min åsikt att det blir ett glapp mellan barn och vuxna och att vi vuxna åker och jobbar. Vad som hände mer tänker jag lämna obeskrivet av hänsyn till de som medverkade där. Jag har senare funderat på att tillägga att det finns ett nödvändigt beteende i detta med att det ingår i barnuppfostran att lära barn hantera egna pengar. Det som kallas fickpeng. Numera har barn och ungdomar egna bankkonton och egna bankkort också.  Socialförsäkringssystemet är ifrån 1955 tror jag om jag minns rätt? Och i det ingår barnbidrag. Jag har noterat att en del människor av några komplexa psykologiska skäl har ett behov av att skylla på andra människor för hur vår värld är funtad. Samtidigt som andra människor med detta påstår att de som det skylls på blir anklagade för att försöka att skylla ifrån sig. Det verkar finnas ett behov hos en del att försätta andra i skuld, samtidigt som de själva slår ifrån sig en skuld. Detta är enligt mig en konsekvens av kompromisslöshet. Och det är för att motverka såna konflikter ett behov av att ge kompromisser en nödvändig plats. Hur skulle det gå om vi bara hade kompromisslöshet ? Jag sa vid något tillfälle då jag anklagades för som det påstods att ha gjort fel och varit oansvarig att jag inte hittat på detta med denna värld. Den person som anklagade mig sa då att denne inte ville leva med en sån skuld och att det berodde på mig det som hänt. Ideer och konflikter mellan människor är inget nytt utan en gammal företeelse. Han anmälde mig sedan några år senare till Polisen bara för att jag ringt honom på telefon och skickat epost till honom utan att tänka till vad det skulle innebära för mig, den som han anmälde. För mig innebar det ett straff och ett lidande. Samtidigt anklagades jag för att ha orsakat lidande !? De som anklagade mig för sända brev och epost hade själva innan valt att kontakta mig med brev, telefonsamtal, epost och sms. Jag har senare ångrat att jag sände de brev och epost jag skickade och jag sa min ursäkt till de som det berörde. Jag hade kunnat nöja mig med att skriva en essä i min blogg om det. Vad ville han uppnå med en polisanmälan ? Fanns det något han ville få slut på ? Eller förändra med sin anmälan ? Jag blev senare omtalad på flashback av några som dolde sig bakom fiktiva nick och kallad psyksjuk dåre, farlig dåre och en kallade mig tokdåre, en kallade mig amatör, och en har uppgav mitt riktiga namn. Vad är det för psykologiska sentiment som gör att människor anmäler och drar en människa inför åtal och domstol för bara några sketna brev ? Jag är ingen kriminell person. Och ingen dåre heller. Jag är ingenjör, musiker och författare. Vad är en dåre ? Någon som blir ansedd att vara dåraktig t.e.x eller ha gjort något som via omkväde eller förtal blir ansedd att ha gjort något som inte accepteras ? Accepterar vi inte att det skickas epost och rings telefonsamtal ?  Det finns mycket inbillan i ett ämne som det här. Jag kommer att tänka på den brillianta essän av Erasmus av Rotterdam som heter Dårskapens Lov som utkom 1511. En brilliant och begåvat skriven essä som behandlar en del i detta ämne på ett mångtydigt, komplext och relativt sätt. Efter att man läst den, vad har en farlig dåres uppfattning mer konkret bedömd för värde och betydelse i dagens värld såhär 500 år senare ? Det går att bli utpekad för att vara en farlig dåre utan att man egentligen gjort så mycket annat än suttit bakom ett skrivbord vid en dator och valt att höra av sig till några med epost och brev.  Har man en livlig fantasi och begåvad inbillningsförmåga är det mycket möjligt att några kommer att anse att det finns farliga dårar i vår värld. Utan att de läst Dårskapens Lov av Erasmus av Rotterdam.

 

20190516

Taleptox

<+>

 

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Polygrafiska Noveller, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.