Det vanskliga med självförverkligande

Det är vår uppfattning om oss själva och andra vi ansvarar för. Under 1970 och 80 tal var det vanligt med populärvetenskapliga böcker i bokklubbar, från postorder och i viss mån hos bokhandlare som handlade om självförverkligande och att man skulle satsa på sig själv. Ett frossande i dessa böcker i att man skulle klara sig själv och ett förespråkande för en rationell egoism. En inriktning på jaget och jagets psykologi.  Man fick som uppväxande ungdom höra till leda från en del kompisar, andra vuxna i skola, i föreningar  och i hemmet att man skulle klara sig själv och satsa på sig själv för att bli något. En man sa en gång åt mig som devis ”Att man ska klara sig själv”. Flera år senare sa han åt mig ”Du klarar ju inte dig själv”, och han hade ändrat på sin inställning mot tidigare. Hade han läst några av de böckerna och hade mig som måltavla för sina åsikter ? Det var mer utbrett med dessa förställningar om ett självförverkligande på den tiden än vad man idag kan tro och som det idag talas om. Men stämmer det  verkligen att det är så bra med att satsa på sig själv och bara tänka på sig själv och sin framtid ? Hur blir det med relationer till andra och till samhället om man bara tänker på sig själv ? Vad händer då med våra relationer ? Vad innebär ett självförverkligande mer konkret för t.e.x en ung människa som är i växande i ungdomstiden ? Men jag anser att människan är en social varelse som är beroende av relationer till sig själv men också till andra. För att ett samhälle ska kunna fungera med produktion av varor och tjänster och infrastruktur. En man jag träffade en gång ansåg att jag bara tänkte på mig själv när jag var i 30 års åldern 1993.  Han sa åt mig ”Nu har du fyllt 30 och det är dags att du slutar att bara tänka på dig själv”.  Och jag funderade på vad han fått sin bedömning ifrån om han läst en del av dessa böcker t.e.x ? Hade han sån tankelogik att han projicerade ideer ifrån böcker han läst på mig vid det tillfället ? Ja – varför ? Eller var det någon annan anledning till hans klagomål ? Vilket inte var sant det han sa utan det var en inskränkt uppfattning om mig som inte stämde. Jag har förr om åren försökt att tänka på andra människor också, och jag började jobba med ungdomsarbete vid 15 års ålder i affär och syftet med jobbet var att man jobbade för andra som en enskild individ i samhället med kunder i åtanke. Livet handlar om att inte bara tänka på sig själv utan på andra också. Och jag vill i denna kortare essä komma med kritik mot de böcker som gavs ut på 1970 och 80 talet med inriktning på och våg av att bara tänka på sig själv, ett självförverkligande och en rationell egoism. Vad händer med en människa som bara satsar på sig själv och vad händer med relationer till andra och samhällets infrastruktur ? Det måste finnas mycket i det förflutna som t.e.x en hel del böcker och filmer som det idag går att komma med bedömningar och kritik på. Fundera du också för att tänka på andra också på något ämne du önskar komma med kritik på!!

 

20190824

Taleptox

<+>

Om Taleptox

This is from Taleptox and some Oddified Writings / Uddafierade skrifter
Det här inlägget postades i Polygrafiska Noveller, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.